Ayahands

Nu, dagen efter kursen har "poletten gått ner" i mig .............. Behövde åka till min bank, några mil bort, i dag. Var irriterad och tyckte det kändes tråkigt att lägga tid på det. Så plötsligt efter någon mil i bilen, upplevde jag, som utifrån, min egen irritation. Det pirrade i högra tinningen och jag mindes att jag skulle andas in genom höger näsborre. Kändes som om det "möblerades om" i hjärnan. Allt vände. KUL att köra bil i sommarväglag, känna accelerationen ut på motorvägen. Spelade Bob Dylans "Jokerman" på bilstereon och njöt av resan. Blev inte ens arg för att banken hade flyttat från stan, köpte ett par nya topar i min favoritfärg i stället. utan att ens veta hur mycket pengar jag har kvar på kontot........ Väl hemma igen njöt jag av regnet i ansiktet på skogspromenaden, studerade älgbajset (olika för tjur och ko), pratade med bofinken och förundrades över hur avancerad naturen är och hur prioriterad jag är som får leva på denna vackra planet i denna tid. TACK ADAM! Tack vare denna helg kunde jag verkligen BYTA PERSPEKTIV precis när jag behövde. (Ja, från negativt tänkande till positivt alltså) Hela dagen har jag också VARIT I NUET och gått in i det jag gjort. När jag är i nuet kan jag inte gå runt och " vara rädd för att bli rädd" vilket jag gjort största delen av detta liv. Gapskrattade när jag kom på det för ett par år sedan.....mina återfall förekommer mer och mer sällan..... Jesus sade väl något om att vara som ett barn? En klok man det! Jag är aldrig mer levande än när jag får leka med barn (därför jag jobbat med barn största delen av mitt liv : ). Kram och TACK. Kerstin

Vilken helg, vilken kurs! Nu två dagar efteråt bubblar det i mig av glädje. De olika mantran sjunger i mig, de avlöser varandra och det är nästan som de lever sitt eget liv i mig. Jag är glad och tacksam att jag fick möjligheten att vara med på workshopen och uppleva detta. Vi ses igen! Namaste <3

Hh